Får man gråta på Mc'donalds?

Varit ute på stan hela dagen. Vi gick Strandvägen ner mot stan och svängde av vid Nybrokajen och gick mot Gamla stan. Så glassigt väder och många som vill flagga.. Izac följde med. Han tyckte de va spännande, lite läskigt men mestadels kul. Han spanade och spanade, undrar om man ska fråga om han kan få extraknäcka på Se & hör??? ;)

När vi kom tillbaka fick Izac gå in i lägenheten och vi gick över till Fältöversten för E vill ha ett par shorts.Varpå han vill börja med en burgare på Mc' donalds. Oki, säger jag. Jag tar ett glas vatten! Eftersom jag äter min diet. Men jag kan säga er att fyyyy satan vad det var jobbigt. Jag höll på att börja stortjuta där vid bordet när han tuggade i sig sin Big mac... Lukten, formen, såsen som trillade ur...Jag är konstant hungrig och skulle ha kunnat göra vad som helst för en liten liten liten bit alltså... Och då menar jag VAD som helst!!!! Jag kände mig som en 5-åring som fick mosbricka istället för Happy meal eller ett afrika barn som inte ätit på flera dagar.. Det var en plåga... Och egentligen är det ju INTE synd om mig eftersom jag måste ner de här kilona och har valt dieten själv, men ändå... Jag kände mig lite ynklig där jag satt med mitt vattenglas och tjocka mage...